min trogne kompanjon gillar de numera temporära kontorsrutinerna
hemma i köket.
Vårt permanenta tillhåll har nu hamnat i en containter ute på gatan,
kontoret har så att säga blåsts ut. Tack o lov är verksta'n orörd än så länge!
Vidare värst effektiv tycker jag inte att han är, han power nappar för det mesta eller smiter ut på toan hela tiden......en massa matpauser skall han ha också. Stretchar o töjer på sig pysslar han med en hel och då
är jag faktiskt snabb att hänga på, blir stel som ett krokigt grenverk av att sitta still och sköta papper.
Som hantverkare blir man lätt "bagarens barn" och jag prövar nu att
nåla fast ett gammalt franskt bröllopslakan för att testa lite.
Risken är stor att det blir hängande så för en tid......
Märkligt nog kan jag inte finna maken till detta par bland mina hyllmeter av
antikt linne. Kan inte begripa varför lilla kollegan inte är intresserad av att leta!
❥ Ia med kompanjon Kletus, idag blev hans stämpelkort inte godkänt.
My office has been totally demolished, tossed away in a dumpster.
So for the time being most of my company's paperwork has to be
made sitting at my dining table in the kitchen.
My sweet fellow companion is rather lazy and prefers having continuous
power naps on the table next to my computer, preferably being caressed by
my right hand most of the time...when he's not paying a visit to the loo
or having one of his many breakes for a snack.
We do have workout sessions once in a while during the day,
a relief for a stiff back that is not supposed to sit on a chair for very long.
I'm trying a new idea for unlined drapes in my kitchen and so far I've
managed to find time to have one in a pair of two antique French wedding bed sheets
pinned onto the old drape......just as a check to see if it works well.
Now I don't seem to find the other one, stacked away in the storage room
on a pile of textiles...somewhere!