Vid närmare beskådande....

jag träffade en hantverkskollega idag vid en genomgång av ett pågående projekt, han kan titulera sig stuckatör. Verksam inom ett idag litet skrå med skickliga konstnärer...detta är en av de få saker som kan säkerhetsställa tystnad o fullständigt trollbinda Ia.....duktiga hantverkare har fascinerat ända sedan barnsben. Jag häpnar och studerar minsta detalj!

Så det fick mig att tänka på att man som ingrodd Stockholmsbo, när man passerar staden i den vardagliga lunken, lätt glömmer bort vilken fantastiskt vacker plats det är och alla dessa vackra gamla byggnader, som förgyller stadens profil.

Nu när solljuset strömmar tillbaka emellanåt och man gärna lyfter ansiktet mot skyn, kommer jag på mig att åter stirra på alla dessa magnifika detaljer som pryder många fasader m.m. i vår kära stad.

Riksdagshuset på Helgeandsholmen, byggdes 1897-1905, arkitekt Aron Johansson. Stilen var nybarock, vilket ansågs omodernt i en tid då jugend var den högsta mode inom arkitektur och design. Det gick pågick häftiga debatter i ett par år innan bygget påbörjades.

Detaljbild av Riksdagshusets grundläggning år 1898.

Några hundra meter meter bort, när man fortsätter Norrbro norrut kommer man fram till det Kungliga Operahuset vid Gustav Adolfs Torg, ytterligare ett bygge i nybarock stil med en ståtlig fasad som helt skådespel för att egga fantasierna innan skådespelets början på scenen.

Här återfinns vackra, svulstiga utsmyckningar såsom balusterformade räcken, kolonnordningar och även Karyatider, de kvinnliga fasadstatyerna. Tidstypiska för nybarockens arkitektur.

När man talar om Stockholms Operahus skall man tänka på två saker - det är i grunden 2 olika byggnader på samma plats vid olika tidpunkter.

Det nuvarande, s.k. Oscarianska Operahuset, ritades av arkitekten Axel Anderberg år 1898, som hämtade inspiration från Parisoperan. Även detta bygge fick mycket kritik vid sitt uppförande och kallades ibland för en "hög travade cigarrlådor".

Framförallt protesterades det över att torgets dåvarande symmetri förstördes, när det gamla Gustavianska Operahuset ritad av den legendariske arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz år 1782 revs.

Byggnaden, som var en pendang till Sofia Albertinas Palats ( idag bor Urikesdepartementet här och kallas även för Arvsfurstens Palats) och ligger fortfarande mitt emot Operahuset.
Undrar man idag hur det såg ut förr i tiden när man står vid torget, kan man blicka till andra sidan och ta sig en titt på Erik Palmstedts byggnad, han var arkitekten till Arvsfurstens palats åren 1783-94.

Palmstedt var god vän med Bellman och det sägs att hustrun, Gustava, är den fagra mö som omsjunges i Bellmans epistlar.

Hela tiden påminns man om antikens grundläggande former i arkitektur och konst......och så blir jag så vardagsblind, det är nog dags att turista i sin egen stad på nytt.

Om inte annat så bör nog den nu pågående stora renoveringen av Norrbro påskyndas, för den givna kortegevägen inför det stundade kungliga bröllopet sommaren 2010.
Det ryktas även om att nya förslag på operahus i Stockholm är på tapeten, vilka rabalder skall nu inte det medföra, vi får väl inte bli sämre än våra grannländers skapelser.


Med lite dammiga kunskaper,
Ia

Some photos of the The Royal Opera house and The House of Parlament, location Stockholm, both built late 1890's, by architects still remembered for many delicate contructions in Sweden at this epoque.

I had a business meeting today with a true artisan in stucco, this kind of fine handicraft and only being performed by a limited number of people, really astonishes me....AND transforms me into absolute silence watching them in action!!

Being a citizen of this beautiful city since many years, easily turns daily life into a kind of blindness and one forgets to enjoy what your eyes may behold.
Fresh blue skies and a blooming Spring make me lift my head and suprisingly see all this once again.......it's a time of year ever so precious!