January 03, 2009

Ska det aldrig ta slut......

detta evinnerliga målande, nu har jag hållit på i 24 år med detta hus.

Huset, en gång byggt i nationalromantisk stil, blev rätt hårt åtgånget vid en större renovering, under 50-talet, då det mesta slängdes ut av de förra ägarna.
Vi har försökt att stoppa tillbaka det mesta.
Pärlsponten har ibland hittats under lager, ibland återskapats.


Pärlspont började tillverkas under andra hälften av 1800-talet, då industralismen i Sverige satte fart och maskinell tillverkning gjorde detta möjligt. Orginalet är grövre än det dom säljs i handeln idag, men går att beställa hos en del brädgårdar med egen såg.

Köket är idag placerat i den tillbyggnad, som tillkom i den stora renoveringen under 50-talet.
Nästa stora renovering har pågått de sista 24 åren.....här finns ritningar klara för glasveranda, som skall integreras med köket. Vi skyndar långsamt.....

En duktig snickare ovanför Gysinge har anlitats för tillverkning av 20 st spröjsade fönster av gammal förlaga.
Den här gången skall det inte bli handblåst glas.......jag blir alldeles sjösjuk, tyvärr...

Vi målar på idag med, Kletus är randig om svansen.....hjälpsam o nyfiken som han är.

Aldrig är man ledig,
Ia



What is life, if not painting your house. This has kept me occupied for the last 24 years and I am not done yet. Taking good care of a house, means a never ending work.....a lifestyle.

9 comments:

Lilla huset på prärien said...

Men Ia - det är ju fröjdefullt att måla! Härligt och avkopplande tycker jag. När man väl sätter igång åtminstone. Det tycks vara mitt problem. Nu tex, har jag lagt I så hon sover. Skulle "bara" kolla bloggen snabbt och sen måste jag iväg och handla mat. Det kommer att gå minst en timma... och när jag kommer hem ska det packas upp och in i kyl o frys... Sen är det otroligt mörkt och kallt i mitt uterum... så hägrar soffan ;)

Ditt hem ser verkligen ljuvligt ut och jag bjuder in mig själv på studs! Jag ska genast konsultera min kalender när jag kan komma! :)

Kram Jenny

Love Your Homes said...

Jenny....du är sååå välkommen.

Kram på dig

rosenskära said...

Var ska ni ha upp pärlspont nu? Jag tror jag förstår dig pärlspont + linoljefärg = många strykningar + torktid + många spont = evighet...

Är det en gammal glassform du har där uppe, på skåpet? En sån med lock? Såg en så'n på loppisen idag, 75 kr skulle de ha för den, i fint skick. Ser ut som bleckplåt.

Jag är ju hemskt tacksam om du kan hålla utkik efter mer NamNam åt mig. Kärlek uppstod...

Kram/L

Country French Antiques said...

Beautiful!!
I even like the paint can.
You have such a lovely home.
May all your wishes come true in 2009 :)

Ninni said...

Det känns igen...vårt hus är byggt 1927 och vi har bott i det i 22 år! Färdig blir man aldrig...
Efter att ha bott i en modern lägenhet i drygt ett år nu så (i Belo) så är jag väldigt kluven. Det finns så mycket annat som jag vill göra, inte bara hålla på med hus och trädgård. Trevnaden i det gamla huset får du aldrig i en modern lägenhet men du vinner tid...Ja vi får se vart det bär av när vi flyttar hem till Sverige igen.
Om pärlspont tycker jag mycket;)
Boa noite!
Um abraco, Ninni

Karin Krut said...

Oj vad du arbetar, som ett litet bi ;) Det blir nog jättefint när det blir färdigt och glasverandan låter väldigt spännande :) Får man vara lite nyfiken och fråga hur mycket ett fönster kostar nytillverkat. Vi håller ju som sagt på och letar efter fönster som lyser med sin frånvaro på ett mycket enerverande sätt. Vi har börjat fundera i dom banorna nu att låta tillverka fönster.
Ha en skön vecka
Kram karin

Anonymous said...

Cara Ingela,

Avundas Dig lite. Gillar att ha projekt i gang - inte minst malning. Fantastiskt duktiga hantverkare Du tycks hittat. De sprojsade fonstren - ett konstverk!

Passar pa att onska Dig ett riktigt gott nytt ar - med ny laptop (den gamla gav upp helt fore jul)utan svensk stavning. Det blir roligare sa, eller hur? Buon Anno e Bacione! Ingrid

Millas hem said...

Jättefina bilder med stor charm!
Kram Camilla

Helena Dovier said...

24 år!!! Ja, då gäller det att hålla ångan uppe :-). För egen del var det bara drygt ett år sedan jag började måla "på allvar", och det har redan hänt att jag har förmålat mig och känt att färgen bildligt talat står mig upp i halsen. Så jag säger bara en sak: bra jobbat av er att hänga i!