Nya barhänget......

I vårt hus hängs det rätt frekvent i köksbaren, så nya stolar har fått införskaffas.Denna gång av lite tåligare materialval och inte mig emot att få dessa härliga Tolix barpallar i rå industrikänsla levererade från Ingrids mest underbara butik Atmosphère i Göteborg. Hon fixar verkligen det mesta med ett stort leende. Tack raring!
Husets myskatt har fått en lägre variant på pallen för sin korg så han kan vara med i barhänget. Han kurrar gott i sin nya låda.

Ibland har man toktur när sjätte sinnet spökar till.
En gammal Jiélde- lampa har stått högt på listan ett tag och när Lene med sin underbara Butik Sophie i Köpenhamn lägger ut en till försäljning, gällde det att vara snabb i fingerklicket. Den kommer i slutet av oktober med hennes nästa varuleverans till Sverige, vilka sker ett par gånger per år. Jag tycker det är en förnämlig web-shop.
Cheers,
Ia

May I show my latest purchase, my stunning stools for the kitchens "barhanging".
Please take a look at Tolix website for more inspirational information.

You may also check out Jièlde for their sensational lamps. I do prefer the old ones, but never the less today's production is still going strong.

Vive la France, for a spectacular and timeless style in intérior design.

I våra sinnens fulla bruk....

Idag tänkte jag beröra våra sinnen och samtidigt omnämna några blogspottare som har förmågan att beröra, var och en har de på lite olika sätt förmedlat sig med mina olika sinnen.
Jag har alltid påpekat vikten av sinnesnärvaro, mina barn har hört det till leda.....

Så, vi börjar med detta underbara foto, som inte kan lämna någon oberörd och vad ögat återspeglar kan man ju se i människans själ....Ninni i Brasil tar alltid enstående bilder.
( Annars har strutsen rätt lika uppsyn som jag...ibland)
Nu talar vi dofternas underbara värld, på gott och ont.....jag slutar aldrig att minnas via dofter.
Ingrid i Umbria har också förmågan att med sina bilder låta oss leva med i hennes Italien för en stund. Som dessa, hennes Scorzone tryfflar......man kan känna doften om man vill.
Förmågan att instinktivt fånga känslor och förstå dem intuitivt, på alla de sätt, är få förunnat.
Maria med Gardiner o draperier har begåvats med denna konst, men så har hon penslar i fingertopparna..... den här bilden snappade hon upp lite snabbt vid genomgång på Louvren.
God kommunikation är alltid av största betydelse, har jag också tjatat om under åren. Gärna under gemytliga förhållanden. Även när man är själv med datorn kan det vara barnsligt upplyftande med en skön och harmonisk omgivning, eller vad säger ni tjejer???
Claudia - The Paris Apartment, vet hur man fixar.....hennes bilder får mig att drömma lite, välbehövlig emellanåt.
Och till sist den envisa känslan för detaljer och den slutliga helheten. Kroppens eviga vaksamhet för plötsliga upptäckter, som man förvandlar i sina sinnen för att åstadkomma harmoni...
Cathrin - Chateau de Konstanse, är en norska, som delar mitt antivitetsintresse och driver butik i Oslo. Hennes säkra öga för små tidstypiska detaljer visar prov på beslutsamhet.
Vid sina sinnens fulla bruk idag,
Ia

Today's post shows pictures in favour of mankind's different senses, used in different manners and perhaps not always while paying attention.
I am taking this opportunity by mentioning some gifted blogspotters, that have a way of affecting my reading. Enjoy this lovely palette of life's comprehension.....

Gåva till maken......

Jag har varit snäll och "oegoistisk"...sist jag var på antikstråtaffär. Eller vad kan man säga när jag hittar en riktigt god gammal industrilampa hos Knut&Svea......hur skulle jag nu motivera detta hemma.....tur att man då kan vara kvick i huvudet när man som mest behöver.
Jag visste med ens att den skulle passa perfekt i vårt kök och när det gäller belysning är kära maken inte sen att hänga på.
Så med lampan i högsta hugg kommer jag hem och triumferar att jag har hittat en present till honom......och undrar var han tycker den kan passa.....var tror han om ovanför för ena dörröppningen i köket.
Här provar vi och tittar . - Jaaa, det blir nog väldans bra, tycker han.

Vad tycker ni? Grovt möter grovt, det gillar jag.

Det här är en gammal yttervägg med originalfärg sedan 1916 som vi plockat fram.
Huset byggdes till med huskropp på 50-talet och när vi började riva invändigt för köksbygge hittade vi vägg och mötande taktegel, vilket gjorde att vi även tog bort innertaket för att få glädje av takstolarna.
Nu återstår lite omdragningen av el. Tur att maken gillar sånt och att han också samtyckte till mitt lilla val. ( Jag misstänkte dock det).

"Oegostiska" lilla Ia


Having a passion for old industrial lamps, can never be hard to understand.
Even the ones in need of new electronical device, will not stop me.
They are so hard to find, I just jump with joy every time there is one available.
I share this particular interest with my husband and bought him this sweet, rough one and he adored it as a present. Lucky me!!!!

Spegel på väggen där.....

När tillfälle ges slinker jag gärna in på visning hos auktionsfirmorna, man kan där få sig de mest upplyftande lektioner i enastående hantverk, vilket alltid har varit något jag uppskattar och får inspiration av.
När dessutom en liten raritet från den Gustavianska tidens stilepok hänger på väggen med denna bakgrundskontrast går jag igång lite. Pekpinnen vaknar till liv och jag studerar noga alla detaljer. Intendenterna brukar småle i smyg åt min kunskapslusta.

Detta, är en Johan Åkerblad, den store spegelfabrikören i Stockholm, levde åren 1728-1799, vilket gjorde honom verksam både i rokokon och den gustavianska epoken i inredningens Sverige. Han fick Kunglig Majestäts privilegier att idka burskap år 1758 och då han var välutbildad i spegeltillverkningens olika moment, vilket också gav honom förmågan att driva en större verkstad. Han är rätt produktiv och hinner med att exportera en del på beställning.
Ovanstående bild är ett riktigt prakt exemplar av en spegelmakare Åkerblads gustavianska speglar.
Denna spegel från år 1776 är hallstämplad, en del i städernas hallordning som instiftades år 1722, ett sätt att reglera verksamheten bland manufakturer och verkstäder, främst i städerna. Vid godkännande stämplades de tillverkade varorna med stadens hallstämpel, vars avgift var en kvarts % av saluvärdet. Hallstämpeln avvecklades 1846, då även skråväsendet bland hantverkare avskaffades.
Detta är för mig yttesta bevis på mycket gott hantverk med sina välgjorda detaljer.
Festonger, pärlstav, skurna krönverk och en härlig kredering innan bladförgyllningen, krävde sina duktiga hantverkare. Förutom bildhuggare krävdes glasmästare och förgyllare, som var utsatta yrken med de ej så hälsosamma material som krävdes. Ofta blev de heller inte så gamla.
Nu är det så att jag likaväl fascineras av det man inte ser, det man ser när man vänder och vrider på saker. Det är detta som talar för hantverkarens stolthet.

En orörd baksida av en sådan här spegel blir lite magiskt.....ingen har öppnat den på drygt 200 år. Här skall finnas om möjligt hallstämpel, signatur, tvärslå för skydd av glas.
Vidare skall ramstycke vara av furu, vilket är vanligast på svenska speglar, ibland förekommer inlimningar av andra träslag som lämpar sig bättre för bildornamentiken.
Årens patina är ändå det som talar mest och visar tidens tand, om den har blivit öppnad eller ej.

Dagens lektion,

av Ia

Today's class is about the amazing art of historical mirrors.
These particular ones are made by the well-known Swedish artisan, Johan Åkerblad, who performed a major number of magnificient mirrors during the Rococo (Louis XVI) and the Gustavian era (Neoclassism).
It took several craftsmens work to complete a piece like this, remembering the unhealthy work of the embellisher.
An interesting part of an old mirror is the back, to see if has been opened or not all these years .

Sova sova sova säng, säng,säng.....

Min säng är helig mark och jag har inget emot lite detaljer ur den här sköna slappa härligheten.
Ungefär som lite - man tager vad man haver - bara sånt man gillar, resten får vara.

Hos mig spelar årscykeln stor roll och har alltid gjort, mer textil och grövre material får hänga på när hösten kommer. En del undanstoppade saker får komma fram och vara med igen.

Så länge jag får lugn i färgsinnet och en fräsch säng får mörkret komma,

Ia.

No element of contrasting textures with a variety of toning shades in fabrics, feels wrong in this bed among favourites.
In our country, the different seasons of the year have no vision ever failing our choices.
It might be eclectic, but somehow necessary.

Detaljdags......

Konsten att dämpa ned romantik är alltid lättare när man har olika material att arbeta med. Det blir oftast naturligt att kombinera med många olika möjligheter.
Lite rost, lite kalksten, lite pressglas, lite gammalt trä, lite levande kakelyta, lite grova gamla handdukar, lite zink, lite rostfritt och lite rosblad på tork.

Detta var på inget sätt planerat, det bara blev så och hur länge det blir samman så här, har jag ingen aning. Trivs jag riktigt bra med det, brukar det bli kvar av rena farten och jag slipper tänka på ett tag.

Ia

Nature's own material never fails to give us endless possibilities in combination.

In my house they tend to set the basic rules for decoration.

Kontraster i vardagen.....

Det finns en del saker, stora och små, som gör mig glad .....

som att denna morgon hitta;
- Åååååå vad är det här, en alldeles färsk nylevererad kartong så här tidigt i ottan.
(Makens handbagage)
Denna morgon var dessutom alldeles förträffligt mitt i prick dag.
För vad är inte bättre energikick inför en hetsig dag som kontrollpanel över lastbilar, leveranser och bärhjälp, fel leveransadress, fel ankomsttid.......och ingen föravisering, morrrrrr.

Men med en god blodsockernivå klarar man det mesta och med den vänstra handen styr man upp det som hade kunnat bli ett riktigt kaos.

Jag har idag blockerat bilfält i rusningstrafik, struntat i lapplisor och istället koncentrerat mig på en synnerligen hjälpsam och lojal arbetskedja, för att låta dem förstå hur oerhört glad o tacksam jag har varit för deras arbetsinsats att lösa kaoset jag och min kund höll på att hamna i.

Tack allesammans....tur att jag inte behöver göra detta varje dag.

Men dagen är lång, så med bilen fylld av emballage upp till nacken och jag avlägsnar mig från trafikeländet i Stockholms City, passar jag på att köra förbi Knut o Svea.....tomhänt, inte jag inte. Antikaffärer är "en lisa för själen", ju.

Titta här, de var 8 en gång i tiden....den här sista är med mig nu.
Sedan bar det iväg ut till den nya Antikmässan i Stockholms Frihamn, ett samarbete med Helsingborgs Antikmässan.
Maken hade vaknat till liv och mötte starkt upp i inloppet.
Den häftiga industrilampan var såld på stört, men jag blev med det här fina skrinet i alla fall.

Det är en mindre och trevlig mässa med c:a 60 st utställare och har öppet hela helgen.

Avslutar med en bild från sent 1800-tal på en takängel som vaktar över sitt trapphus.
Han har blivit min vän, jag säger hej o farväl när vi ses......för vad kan man inte säga om lång och trogen vänskap...annat än att det gör en varm o glad.

Nu skall jag sova, så in i vassen,

Ia


I approve of finding goodies like this in the morning, Dunkin's from my husband's handluggage, all fresh and preppy. An extraordinary source, that will give you a bundle of energy.....and I really did need this today. No branflakes this morning...

In short terms, my day has been with very, very short notice, trying to organize a major delivery of equipment on a double-truck, in heavy morning traffic, in the middle of downtown, trying to find a solution, with the help of a cellphone while driving the car, probably breaking every trafficrule there is .
Along with the most lojal and tremendeously helpful teamwork, it all came to a most woderful success.

Thank's everybody, you made my day....


I ended the day by visiting a new Antique market in Stockholm, there was a few finds.

Hjälplös....

Säga vad man vill, men jag kan inte hjälpa...... detta sätter mina höstkänslor i spinn.
Today's veracity, by Ia

While doing some research for a job project, this beautiful creature came upon me on the screen.
I can´t help it.........it really sweeps me off, helplessly ......it's a feeling of fall....and I could easily bundle myself up with a blanket in this armchair for a sunny september day and watch life stroll by on this very platform.

Det är Kontrasterna som gör det.......

De sköna kontrasterna, som ofta behövs för att skapa helheten i inredningens balans.
Det kan handla om råa ytor, rätt patina, rätt nyans på en färgsättning......ja, nog kan vi hålla på i det oändliga.....det ständiga letandet är en rolig utmaning i sig.
Och när vi som minst anar det ramlar något på, jag kan ibland ge mig sjutton på att få det att funka och rätt ofta blir det i ett helt annat sammanhang än det som var tänkt från början.

Mitt senaste hjärtefynd, kan inte kalla det annat, blev dessa underbart härligt rostiga gjutjärns detaljer. Det är här som kontrasterna får leka fritt hos mig.....stilrent avskalat möter krusidullgull med den ljuvligaste råkänsla.

Lyckan är fullständig........ängeln har funnit sin plats vid tvättstället i badrummet.
Det spännande är om någon fler här hemma kommer att lägga märke till henne....eller om hon bara blir bespottad med tandkräm och munskölj.

Ia

I am constantly looking for contrasts whilst choosing my things for interior decoration, to come up with the right feeling of harmony.
It may be the choice of texture, patina, the right shade of colours.......the list is endless.

They one and only thing, never failing my absolute choice is always the cast iron, preferably old and rosty.
This is my solution of using the beautiful angel along with the stainless steel and limestone in my bathroom.

Pricket över i:et

Att jag brukar röja o plöja antikmarknader o loppisar är något min familj o släkt har haft överseende med i alla år, men när jag börjar gräva in under prång o bråte tycker det oftast att det blir lite ansträngt.

Så allra bäst kan jag attackera mina skattjakter när jag i min ensamhet hugger in i härligheten, lyckligt oviss om världen utanför en liten stund, vänder upp o ner på allsköns bråte.

Då kan faktiskt en sådan dylika ting poppa upp, eländig o dan var den, full i halm och annat gammalt ladugårdsskräp. Då kommer min magkänsla fram, som gammal hantverkare har man med tidens tand fått en tumstock inmatad i fingrarna, så den gamla överblivna krönlisten ( till en rak spegel, en soffa eller...och vad den nu gjorde i ladugården för den delen) skulle bli en fin detalj till en gammal kammardörr hemma i huset.

Och så blev det, den passade precis visade det sig.  

Den här gamla krönlisten från ett annat tillfälle, har jag övertalat snickaren tvinga in över dörren till köket.

Defekt, men charmig.

Lösa överstycken kan man göra mycket roligt med,

Ia

Today's pictures show what you can achieve, when using old remaining parts from furniture, such as these crests. They were found in antique markets, in a terrible shape, but once restored they now serve a different purpose and embellish the top of some doors in my house.