När tillfälle ges slinker jag gärna in på visning hos auktionsfirmorna, man kan där få sig de mest upplyftande lektioner i enastående hantverk, vilket alltid har varit något jag uppskattar och får inspiration av.
När dessutom en liten raritet från den Gustavianska tidens stilepok hänger på väggen med denna bakgrundskontrast går jag igång lite. Pekpinnen vaknar till liv och jag studerar noga alla detaljer. Intendenterna brukar småle i smyg åt min kunskapslusta.
Detta, är en Johan Åkerblad, den store spegelfabrikören i Stockholm, levde åren 1728-1799, vilket gjorde honom verksam både i rokokon och den gustavianska epoken i inredningens Sverige. Han fick Kunglig Majestäts privilegier att idka burskap år 1758 och då han var välutbildad i spegeltillverkningens olika moment, vilket också gav honom förmågan att driva en större verkstad. Han är rätt produktiv och hinner med att exportera en del på beställning.
Ovanstående bild är ett riktigt prakt exemplar av en spegelmakare Åkerblads gustavianska speglar.
Denna spegel från år 1776 är hallstämplad, en del i städernas hallordning som instiftades år 1722, ett sätt att reglera verksamheten bland manufakturer och verkstäder, främst i städerna. Vid godkännande stämplades de tillverkade varorna med stadens hallstämpel, vars avgift var en kvarts % av saluvärdet. Hallstämpeln avvecklades 1846, då även skråväsendet bland hantverkare avskaffades.
Detta är för mig yttesta bevis på mycket gott hantverk med sina välgjorda detaljer.
Festonger, pärlstav, skurna krönverk och en härlig kredering innan bladförgyllningen, krävde sina duktiga hantverkare. Förutom bildhuggare krävdes glasmästare och förgyllare, som var utsatta yrken med de ej så hälsosamma material som krävdes. Ofta blev de heller inte så gamla.
Nu är det så att jag likaväl fascineras av det man inte ser, det man ser när man vänder och vrider på saker. Det är detta som talar för hantverkarens stolthet.
En orörd baksida av en sådan här spegel blir lite magiskt.....ingen har öppnat den på drygt 200 år. Här skall finnas om möjligt hallstämpel, signatur, tvärslå för skydd av glas.
Vidare skall ramstycke vara av furu, vilket är vanligast på svenska speglar, ibland förekommer inlimningar av andra träslag som lämpar sig bättre för bildornamentiken.
Årens patina är ändå det som talar mest och visar tidens tand, om den har blivit öppnad eller ej.
Dagens lektion,
av Ia
Today's class is about the amazing art of historical mirrors.
These particular ones are made by the well-known Swedish artisan, Johan Åkerblad, who performed a major number of magnificient mirrors during the Rococo (Louis XVI) and the Gustavian era (Neoclassism).
It took several craftsmens work to complete a piece like this, remembering the unhealthy work of the embellisher.
An interesting part of an old mirror is the back, to see if has been opened or not all these years .
9 comments:
Tack Ia, det var dagens roligaste lärdom! Kan riktigt se dig framför mig när du står framför spegeln under visningen och liksom försvinner in i en annan värld... När andra går varvet runt för andra gången står du fortfarande kvar och mumlar för dig själv!
Charming my dear!
Kram Lena
MEN Ia, du är ju så himla bra alltså! Vart kommer allting ifrån? Visste du detta sedan tidigare? Så du är en sådandär luring på auktionerna som jag alltid är avis på... känner till en massa mer saker än oss vanliga människor ;) och kan göra de där EXTRAORDINÄRA fynden på loppisar osv. Suck... det skulle jag också vilja. Jag vill ha tiiiid att lära mig mer. Har tittat på någon av de där vackra böckerna du rekommenderat tidigare och tänkt att DEN ska jag i alla fall köpa. Men den var inte helt billig heller...
Jag berättade precis om din blogg för min käre sambo och han lyfte lite på ögonbrynet faktiskt. Trodde inte att man faktiskt kunde LÄRA sig någonting av bloggar men tji fick han. Johan Åkerblad ska jag komma ihåg nu minsann! :)
Tack kära magistern!
Kram J
Muito obrigada!!Så härligt att få lite kunskap på köpet när man tittar in här. Vad du kan! Väldigt vacker spegel. Var du lika intresserad av antikviteter när du bodde i Rio? Köpte du något med dig från Brasilien? Jag är analfabet men anar att det här finns massor av fusk med antikviteter också. Det finns ju många med mycket pengar och ännu flera som är utan...
Raggsockorna finns med men inte ylletröjan, tänkte ta den med efter julbesöket hemma i Sverige. Men det är sant det där om det fuktiga som kryper ända in i märgen. Någon värmekälla har vi ju inte heller...förutom gasspisen då:-)Och stearinljus från IKEA.
Boa noite!
Ninni
Lektionsdags...smyger in mig lite försenad och suger in all kunskap du har att ge oss...oj, vad jag önskar att jag hade hälften av det du har innanför pannbenet...kanske var det kulturhistoria som var det där spännande ämnet som jag inte riktigt förstod mig på när valen skulle göras, som egentligen hade varit min stora passion...
-Nåväl, jag får tacka för den här gången och jag kommer mer än gärna åter! -Och visst - en orörd baksida på en antik spegel får även mitt hjärta att slå hårdare...trots mina bristande kunskaper i ämnet...
Ha det bäst, Ia
KRAM
Baksidan är det som ger mest. Det är där hemligheterna finns och det överraskande, chansen till utveckling och med rätt ögon på kan en baksida bli ett riktigt fynd.
Vad vore livet utan en baksida?
Tack för ny lektion. Alltid lika givande.
Kram Maria
Cara Ingela,
Thank you for the trail and an illustrative lesson, indeed. I agree w Maria. Always "look behind the corner and check back stage". This is where you find the intersting part. In your case... the back or the inside of an antique/or fake object. Have you never failed and made a mistake yourself? I guess scrutinizing is still a tricky matter. I assume you may have to turn to expertise books for help as well. Are all the Johan Åkerblad mirrors notified, or do people find "hidden" mirrors continuously on attics etc? Many questions arise... Bacione e buon week-end, Ingrid
Oh I have a love affair with old mirrors.
These are gorgeous!
Some things you just can't replicate.
Thanks for the photos!
Have a beautiful weekend!
Boa noite!
Om du tittar in hos mig finns där något till dig...
Um abraco, Ninni
TACK fröken, jag älskar dina lektioner. Har jag berättat att jag går i antikskola, förresten? Vi har ju alla samma intressen, men olika bakgrund. Så kul!
Speglar, jo man tackar, och dessutom från mästaren Åkerblad. Tänk att man fått möjligheten att se ett par hallstämplade (sign. JÅ1777) spegel-lampetter dyka upp på en bondauktion, och auktionisten inte hade en aning om vad han auktionerade ut. Sterbhuset får nog vara tacksamma för att det fanns kunniga antikhandlare i publiken, som såg till att betala! Å andra sidan hade jag också gärna blivit ägare till dessa spegel-lampetter för en spotstyver...
Sen var det där med baksidan. Den intresserar oss minst lika mycket som framsidan, därför att man helt enkelt får den information man behöver för att avgöra ålder, pris etc. Kort och gott: baksidan är det som gör det!
KRAM! Ingrid
Post a Comment